Anställning

Regler som styr anställningen
När ett företag anställer en ny medarbetare, finns en lång rad åtaganden som företaget, i
egenskap av arbetsgivare, måste följa. Detta brukar kallas personalinformation eller
personalarbete (PA). Dessa insatser styrs i huvudsak från tre olika källor:

* Vissa delar regleras i lagar som gäller för hela arbetsmarknaden. Det finns en
omfattande arbetsrättslagstiftning. De flesta av dessa lagar kom till under 70-talet och
uttrycker en vilja från dåvarande regering och riksdag att hitta rättvisa regler för anställda i
företag och organisationer. Arbetsrätten omfattar mer än 30 lagar och en avsevärd mängd
förordningar.

* Andra delar av PA regleras i de kollektivavtal som gäller för den bransch

företaget tillhör. Dessa avtal sluts mellan arbetsgivare och fackliga organisationer och gäller
alla medarbetare i företaget.

* Det finns ytterligare ett område som styr PA och det är företagets personalpolitik, dvs
det synsätt som företaget har på sina medarbetare. personalpolitiken utgör en slags
handlingsplan rörande medarbetarna som syftar till att genomföra företagets långsiktiga och
kortsiktiga mål.

Anställningsbeviset - grunden för anställningen

Anställningsbeviset ska ses som ett enskilt anställningsavtal. Båda parterna skriver under
överenskommelsen, vilket betyder att de är överens om att det som står i avtalet är det som
skall gälla under anställningen. Den ena parten, företaget, kallas arbetsgivare. den andra
parten, den som skall utföra arbetet, kallas arbetstagare. Anställningsbeviset / avtalet är ett
dokument som innehåller villkoren för anställningen. Det skall finnas uppgifter om

* Arbetsgivaren: företagets namn, adress mm

* Arbetstagaren: namn, personnummer, adress samt i vissa fall en del andra personliga data
t.ex uppgift om närmast anhörig, utbildningskoder, tidigare anställning i företaget etc

* Befattning samt uppgift om placering vid arbetsenhet / avdelning

* Anställningstid: anställningsdatum och uppgift om anställningen gäller tillsvidare eller på
viss tid. Gäller anställningen på viss tid ska sista anställningsdag anges. Om provanställningen
gäller ska det framgå.

* Lön och andra förmåner samt tjänstgöringsgrad. här ska framgå hur arbetstiden är
förlagd, t ex om flexibel eller annan oregelbunden arbetstid tillämpas

* Anställningsform, t ex vikariat eller säsongsarbete

* Kollektivavtalsområde samt försäkringsvillkor

Provanställning

I vissa situationer önskar en arbetsgivare pröva om en person passar för ett arbete.
provanställning får enligt LAS ske under 6 månader. Provanställning kan endast användas vid
fasta anställningar.

kollektivavtalsområde

Det finns olika kolektivavtal beroende på vilken bransch företaget eller organisationer tillhör.
Exempel på branscher är verkstadsindustri, sjukvård och livsmedel. Olika kollektivavtal
tecknas också för olika grupper inom företaget. Tjänstemännen har sina avtal och arbetarna i
verkstaden har sina, liksom kök, städ, m fl yrkesområden. När någon har anställning inom ett
företag gäller dessa kollektionsavtal oavsett om den anställde är medlem i den fackliga
organisationen eller inte. I kollektionsavtalen finns bestämmelser om t ex lön,
semesterförmåner, övertidsersättningar, jour- och beredskapsersättningar, föräldraledighet,
sjukledighet, reseersättningar mm.

Anställningstid och anställningsform

En arbetsgivare får inte anställa eller säga upp en anställd hur som helst. Det finns mycket
exakta regler som måste följas. En grundregel enligt LAS är att alla anställninga skall gälla
tillsvidare. Dessa kallas fasta anställningar.


Rekrytering

Rekrytering - en uppgift att hantera omsorgsfullt

Lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare, som kan tillföra både den kompetens
företaget söker och nya idéer och erfarenheter. En misslyckad rekrytering kan däremot i
längden bli mycket dyrbar för företaget. Det är numera vanligt att chefer på olika nivåer i
företaget tar mycket aktiv del i rekrytering. Ansvarig chef ska fatta det avgörande beslutet vid
en tillsättning. Det är dock en lång väg innan beslut kan tas, varför chefen ofta anlitar en
personalhandläggare för att få råd och praktisk hjälp under rekryteringsprocessen.

Nedan beskrivs en vanlig arbetsgång vid rekrytering.

1 Behovsanalys

2 Kravprofil

3 Val av sökkanaler

4 Val bland de sökande

5 Anställningsbeslut

6 Besked

Behovsanalys

Det finns flera skäl till att genomföra en rekrytering. En orsak är att en anstäld slutar. En
annan kan vara att personalstyrkan behöver utökas. Verksamheten kanske växer, tillförs nya
arbetsområden eller saknar viktig kompetens. Innan en rekryteringsprocess börjar gör den
ansvarige chefen en noggran analys av möjligheterna att tillgodose behovet utan
nyanställning.


Kravprofil

Först bestämmer de vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Det kallas att göra en
arbetsbeskrivning. Utifrån arbetsbeskrivningen görs sedan en sammanställning av de krav
som den nya medarbetaren ska uppfylla - den s k kravprofilen. I kravprofilen besvaras frågor
som:

* Vilken utbildning är nödvändig/önskvärd?

* Vilken och hur lång yrkeserfarenhet eftersträvas?

* Vilka andra erfarenheter bedöms som värdefulla?

* Vilka personliga egenskaper är viktiga för att lyckas med jobbet?

* Vilken potential till utveckling är önskvärd?

Val av sökkanaler

Intern eller extern rekrytering

Nästa steg är att bestämma på vilket sätt företaget ska försöka hitta en person som stämmer
med den profil som gjorts för befattningen. Om företaget tror att det finns egna medarbetare
som kan vara intresserade av befattningen kan de välja att göra en Intern rekryterimg.
Väljer företaget att göra en extern rekrytering vill de nå sökande på arbetsmarknaden, dvs
utanför företaget. Vanligast är dock att företaget gör en annons.

Andra sökkanaler

* direktutskikt av rekryteringsbrev som vänder sig till en speciell grupp, t ex cevilekonomer

* arbetsförmedling eller privata förmedlingsföretag

* skolor

* branschkontakter

* head-hunting/ rekryteringskonsulenter

Val bland de sökande - Urvalsinstrument

En god regel och bra PR för företaget är att till alla sökande skicka ett brev som bekräftar att
deras ansökan kommit in till företaget samtidigt som information om tidsplan för
rekryteringsarbetet kan lämnas. När ansökningstiden sedan gått ut, börjar arbetet med att
granska och bedömma de sökandes meriter. Det är vanligen ansvarig chef som, tillsammans
med handläggaren från personalavdelningen, arbetar vidare med de olika delarna i
rekryteringsprocessen.

Ansökningshandlingar

Först görs en grovgallring, som har till syfte att välja ut de sökande, som är mest intressanta i
det fortsätta urvalsarbetet. En ansökan bör innehålla ett personligt brev, kompleterat med
meritsammanställning och betygskopior från utbildningar och tidigare anställningar. Även
uppgifter om referenter är bra att ange i ansökan, liksom i vissa fall lönanspråk.

Betygstolkning

Tolkning av tjänstgöringsbetyg är en svår uppgift för den som inte har utbildning och vana
inom området. Det finns formuleringar och sätt att strukturera ett tjänstgöringsbetyg som ger
den vana betygstollkaren viktig information.

Anställningsintervju

Syftet med intervjun är att

* samla information om den sökandes person, yrkeserfarenhet, faktakunskaper, intressen och
annat som är av vikt för anställningen, t ex hälsotillstånd, framtidsplaner och motiv att söka.

* Lämna upplysningar om företaget, arbetsuppgifterna och anställningsvillkor.

* Observera den sökandes sätt att uppträda - dvs göra sig en bild av sättet att tala och uttrycka
sig, vilka attityder och värderingar han/hon ger uttryck för, temperament, kontaktförmåga mm

* Skapa goodwill för företaget


Referenser

Referenstagning innebär att kontakt tas med olika människor som känner den sökande, t ex
tidigare chefer eller lärare. Detta görs för att kontrollera om de intryck den sökande gjort
hittils i rekryteringsprocessen stämmer med hur han/hon brukar fungera i andra sammanhang.
Den som lämnar referenser kallas referent. Det är en god regel att alltid be den sökande ange
referenter.

Test

Test är ytterligare ett verktyg i urvalsarbetet. Det finns en stor mängd psykologiska test att
välja bland på marknaden. Många företag annvänder olika test vid rekrytering till
chefsbefattningar eller andra specialisttjänster. Test innehåller, liksom intervju och
referenstagning många felkällor.

Anställningsbeslut

Resultatet blir att en sökande väljs ut och erbjuds anställning. När denne accepterat
anställningsvillkoren skrivs ett anställningsbevis som båda parter undertecknar.

Läkarundersökning

Det är vanligt förekommande att företaget, innan anställningsbevis skrivs, önskar ett
läkarintyg eller en hälsodeklaration av den blivande anställde. avsikten med detta är att
klargöra om det finns någon sjukdom eller något handikapp som inverkar negativt på
anställningen.

Besked

Många företag meddelar per telefon dem som varit föremål för intervju, men som inte får
anställning. Vid det tillfället kan arbetsgivaren också ge en motivering till beslutet. En bra
motevering och ett posetivt bemötande kan medföra att även sökande som inte anställts,
upplever en posetiv kontakt med företaget, vilket kan vara god PR.


Lön och personalkostnader

Lönebildningen

Det finns flera aktörer när det gäller lönefrågorna i ett företag, men överenskommelsen om
lönens storlek görs mellan chefen och medarbetaren vid anställningstillfället. Denna
överenskommelse bygger dock ofta på en lön, som är reglerad i det kollektivavtal som finns
för branschen. En del andra faktorer, som ålder och erfarenhet har också betydelse.

Lönerevision

Löneförhandlingar, eller lönerörelser, sker fortfarande i de flesta branscher genom att de
centrala parterna gör en överenskommelse, som skrivs in ett kollektivavtal. Vissa företag är
små och har inte kollektivavtal för sina anställda. De tecknar vanligen s k hängavtal med
någon facklig organisation, dvs de hänger på ett avtal som redan är tecknat med någon annan
arbetsgivare i Branschen. I alltfler branscher görs överenskommelser att använda en del av
förhandlingsutrymmet till s k lokala lönepotter. Dessa potter fördelas sedan på olika sätt,
induviduellt eller till grupper av medlemmar.

Vad ingår i lönen?

Lönens konstruktion kan variera. Några exempel:

* Timlön, betalas det antal timmar arbete utförs

* Veckolön eller månadslön, betalas enligt avtal, ofta som en fast lön

* Uppehållslön, ett slags årslön, betalas även under uppehåll i anställningen, vanligt för t ex
lärare

*Prestationslön, en rörlig lön som betalas till den enskilde om vissa bestämda arbetsresultat
har uppnåts, kallas olika beroende på bransch: ackord, tantiem, provision, resultatlön

* Kombinerad fast och rörlig lön, t ex tarifflön som en fast del och ackord som en rörlig del

* Bonuslön, ett slags resultatlön som betalas till individ eller till grupp om företaget gått med
vinst

Det finns ytterligare ett par begrepp som är viktiga att känna till: bruttolön och nettolön. Med
bruttolön menas den summa lön och skattepliktiga tillägg, på vilken skatten sedan dras.
Nettolönen är den summa den anställde får ut på sitt lönekonto.

Fast lön

I många företag finns fortfarande olika lönetabeller eller tariffer, där chefen kan slå upp den
lön som blir aktuell. Tabellerna tar hänsyn till ålder och yrkeserfarenhet. Accepterar den nye
medarbetaren detta löneerbjudande, skrivs det in i anställningsbeviset och avtalet är klart.

Rörlig lön

Det blir alltmer vanligt i vissa branscher, t ex i olika kunskapsföretag där affärsresultat följer
individens prestationer, att även utbetala en rörlig lönedel vid resultatförbättringar. Dessa
resultatlöner har olika konstruktioner och benämningar, några exempel:

* Bonuslön räknas ofta ut på årsbasis. Överstiger vinsten ett år en viss procent, u utbetalas
bonus till enskilda individer, t ex arbetsledare eller till hela grupper medarbetare.

* ackord är vanligt i detaljhandeln eller i bilindustrin, och beräknas på kassaresultat eller tid
som åtgår att bygga en bil.

* tantiem eller provision är ofta uttryckt i procent av ex grundlön om en anställd uppnått ett
visst arbetsresultat. Tantiem används inom tandvården och utbetalas efter antal patienter.
Provision ges vanligtvis till försäljare och bygger på antal kunder eller antal produkter eller
tjänster som kunnat säljas.

Lönesystem och löneadministration

Ett lönesystem är ofta kopplat till någon typ av personalredovisningssystem eller
personaldatasystem. Olika slags tidredovisningssystem, r ex stämpelklockor eller flexsystem,
kopplas också till lönesystemet. För att kunna administrera löner och olika personaldata, finns
på de flesta företag en lönefunktion som ofta är knuten till personalavdelningen.
Lönefunktionen ger lönesservice till övriga delar av företaget. Primärt är deras uppgift att
sörja för att varje medarbetare får en teckniskt rätt uträknad lön, att skatter och avgifter
betalas in och att lönen finns tillgänglig för varje medarbetare på företagets bank den dag det
är löneutbetalning. I vissa mindre företag kan de som arbetar med lönefunktionen också ha
andra uppgifter, t ex tillhandahållande av statisk eller förhandlingsuppgifter.

Personalkostnader

Lönen är inte den enda kostnad som företaget har för sina medarbetare. Till den kommer s k
personalkostnader och sociala kostnader.

Personalbikostnader

Detta begrepp kan liknas vid de indirekta kostnader ett företag har för sin produktion. I
bikostnadsdelen ingår alla omkostnader som inte är grundlön eller sociala kostnader.
Exempel på bikostnader är semesterlön, sjuklön, andra lönetillägg, kostnader för
arbetsplatsen och dess utrustning, företagshälsovård, arbetskläder, subventionerad lunch,
kostnader för vikarier etc.

Sociala kostnader

Varje företag mås te betala arbetsgivaravgift i form av sociala avgifter för sina anställda.
Arbetsgivaravgiften tas ut som en procentsats på föratagets kostnader för lön, del av
traktamenten och bilersättningar samt lunchsubventionen. Arbetsgivaravgiften använts sedan
för att bl a delfinansiera folkpension, ATP och delpension, sjukförsäkring, arbetarskydd,
statsbidragen till arbetslöshetskassorna, arbetsskadeförsäkringen och avtalsförsäkringarna.

PERSONALBUDGET

En budget är en slags prognos eller ekonomisk plan. Företaget vill på olika sätt styra sin
verksamhet mot vissa mål. Ett sätt att styra är att i förväg försöka räkna ut, vad verksamhetens
olika delar får kosta. Företaget gör en plan för sin förväntade produktion och sätter sedan en
ram för kostnader och investeringar. I den så kallade budgetprocessen ingår sedan en strävan
att få medarbetare att hålla sig inom ramarna. Budgeten följsupp genom olika mer eller
mindre förfinade redovisningssystem. Företag kan sätta olika mål för sin verksamhetsbudget.
Budgetens betydelse varierar också mellan vinstdrivande företag och offentliga verksamheter
som är anslags- eller skattefinansierade.

KOMPETENSUTVECKLING
GENERELLA ÅTGÄRDER

Vissa av de kompitensmål företaget har ställt upp i sin plan, kan med fördel formuleras som
en del av personalpolitiken. Exempel på vanligt förekommande åtgärder:

* Ledarförsörjning

* Handledning

* Mentorskap

* Trainee

* Job rotation

* Självstyrt lärande

* Planeringssamtal

* Utbildning

* Bildande av nätverk och projektorganisationer

Det finns också ett par områden där företagets utveckling av verksamheten ofta sammanfaller
med medarbetarnas önskemål och behov av utveckling:

* Forskning och utveckling
* Kvalitetsarbete

PETER WALLIN

DANIEL MÖLLER